Ligger i tältet och räknar hur långt bort åskan som mullrar oroväckande över sjön möckeln kan vara.
Är glad att tältet är uppe och våra grejer är inne. Lyssnar på de nya grannarnas desperata röster när de slår upp sitt tält under den mörka himlen.
Nydushad och med en ny bok framför mig känner jag ingen speciell oro för kvällen... vi behöver inte ens gå ut förrän imornbitti om vi inte vill.
//åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar